Skottland överraskar och gav oss ett första dygn utöver det vanliga. Lugnet själv infann sig. Tack vare noll must seen körde vi dit näsan pekade och slutade upp i ett litet paradis som Erik rekat fram vid midnatt kvällen in. Ovetande om vad en missar är ett oväntat bra sätt att resa på.
Jag och Erik ska på bröllop i norra England och passade på att förlänga vistelsen några dagar. Det visade sig vara billigare att flyga via Edinburgh och hyra bil än åka via Manchester som ligger närmare så saken var klar. Några vidare research hade ingen av oss gjort och jag kände mig smått stressad. Hur ska jag nu hinna läsa på om allt som finns att göra mellan Edinburgh och Lake District i England för att veta vilken väg som var bäst att köra och vilka stopp som skulle göras?
Lugnet i det ovissa
Jag la ned de ambitionerna och bestämde mig för att helt enkelt ta del av det Skottland jag mötte. Att låta Skottland komma till mig som ett internt skämt under en annan resa löd. Kan ha varit ett av de bättre besluten. Jag missar garanterat massor. Det vet jag inget om. Istället fick vi en gigantisk herrgård, en välskött trädgård att ha fina samtal i och lyxen att vara i total tysthet i de stora salarna. Springkell ska jag berätta ännu mer om när jag kommer hem.
Jakten på the right spotts och the best you can get kan åtminstone få mig smått stirrig när jag reser. Det en inte vet mår en inte dåligt av, det en inte vet om att en missar kan aldrig ger fear of missing out. Jag hoppas kunna resa mer på det här sättet och finna lugnet i att staden, området, landet kommer komma till mig. Jag måste inte leta upp och checka av.
Har du rest på liknande sätt någon gång? Helt utan någon idé eller föreställning om vad du ska få ut av en destination och utan lista på ställen du vill besöka?
Alla resereflektioner hittar du i kategorin Resereflektioner