Motiveras av resor. Att låta resor motivera. Den här karamellen har jag sugit på länge och nu börjar analysen av mig själv klarna. Det här är del ett om att använda resor som belöning och för att motivera sig.
Resor hjälper mig att motiveras
Att motivera och att belöna. Två ord min hjärna jobbar med systematiskt. Morötter istället för piska eller kanske alltid morot efter piska beroende på sammanhang. Synonymerna till motivera är bland annat att ge skäl till, mana, sporra och peppas medan motsvarande för belöning är gottgörelse, uppmuntran och premie. När resa är en av de saker jag älskar att göra mest är det lätt att använda dem både som belöning och motivator – jag ska berätta hur.
Jag drivs av att belöna mig
Som person drivs jag bland annat av att få belöna mig. När jag ansträngt mig, genomfört något jobbigt eller gjort ett bra jobb så belönar jag mig i proportion till vad jag åstadkommit. Det kan vara små saker som att ge mig sovmorgon, äta mörk choklad eller se ett avsnitt av en serie. Ibland så litet som att stryka saker på en lista. Ibland större grejer som att gå ut och äta fine dining eller åka på en resa. Mitt belöningsdriv är så starkt att jag ibland skriver upp saker jag redan gjort på en lista för att få stryka direkt. Ibland efterhandskonstruerar jag varför jag förtjänar att något gott när suget slår till. Förstår att vissa upplever mig som fånge i min egen belöningshysteri, för mig är det snarare ett tydligt system jag vet hur jag ska förhålla mig till. OBS, vill påminna om att jag varken är en robot eller felfri. Det händer tusen gånger att jag bryter mot systemet och bara är människa och jag har inga problem med det.
Mitt första exempel på en resa som motivator
På senare tid har jag identifierat ett ny form av belöningar. Jag använder resor som en motivator under genomförandet istället för en belöning i efterhand. Min blobbweekend var ett klockrent exempel på det. Jag behövde jobba och fokusera på bloggutveckling och istället för att göra det från min soffa bokade jag en resa. Delvis för att komma iväg, byta miljö och slippa bli avbruten men också för att jag motiveras att anstränga mig. Som att jag hade ett inre samtal med mig själv. ”Nu måste jag läsa den här forskningslitteraturen för jag har faktiskt gett mig själv en resa.” eller motsvarande med ”Dags att fokusera på bloggstrategi, jag är ju här av en anledning”. Det är som att jag sätter upp resan som en belöning vilket innebär en skuld till mig själv om jag inte gottgör eller förtjänar den genom ansträngning.
Resor har tappat i belöningskraft
Resor har gått från att vara en oregelbunden lyx i mitt liv till att nu snarare vara en del av min vardag. Ett fritidsintresse som jag prioriterar högt. Resor som belöning är därför inte lika kraftfullt – jag gör det, så att säga, ändå för att jag tycker om det så mycket. Den nya tankegången jag istället observerat är alltså att resor har gått från att vara belönande till motiverande. Jag vill åstadkomma något och jag tror att resor kan få mig fokusera och prioritera det.
